Bell Light pendel: så kombinerar du Herkners lamphuvuden och skärmar

Bell Light är en pendel som består av två delar: ett cylindriskt lamphuvud och en skärm som hänger under det. Sebastian Herkner formgav delarna så att de kan bytas och kombineras på nytt. Den verkliga frågan med den här lampan är alltså vilket huvud och vilken skärm som hör hemma i ditt rum, och vad varje kombination gör med ljuset.

Från Bell Table till en hel familj av lampor

Herkner, född 1981, är en av de mest uppmärksammade tyska formgivarna i sin generation, och hans rykte vilar på att han ger traditionella material och hantverkstekniker en ny uppgift i samtida föremål. Genombrottet kom 2012 med Bell Table för ClassiCon, ett sidobord som vände på den vanliga ordningen: en skiva av metall vilar på en fot av munblåst glas. Bordet gjorde honom känd och inledde ett långt samarbete med huset i München, grundat 1990 och känt som förvaltare av Eileen Grays formgivning.

Bell Light Pendant Lamp för över samma familjetanke till belysning. De mjukt rundade skärmarna anknyter till bordets böjda glas, medan den precisa cylindriska sockeln ovanför spelar den roll som den plana metallskivan spelar nedtill. Tillsammans i ett rum ser bord och pendel ut som släktingar snarare än ett matchat set, och det är just poängen.

Så fungerar det modulära systemet

Varje Bell Light börjar med ett lamphuvud, den korta cylindern som rymmer sockeln och bär den svarta silikonklädda sladden på 4 m. Huvudet finns i tre utföranden:

• Antracitgrå: pulverlackerad metall, matt och lågmäld.
• Mässing: massiv mässing med klarlack.
• Koppar: massiv koppar, också med klarlack.

Under huvudet hänger skärmen, och här står valet mellan två mycket olika material. Tygskärmarna finns i vitt eller grönt, båda med vit plastbeläggning på insidan och flamskyddade enligt B1. Glasskärmarna är munblåsta, antingen i vitt satinerat opalglas eller i grått kristallglas.

Det finns också två skärmprofiler. Den ena är Ø32 cm med en höjd på 35 cm, en djupare klocka som sluter tätt kring ljuskällan. Den andra är Ø45 cm med en höjd på 22 cm, en bredare och flackare form som breder ut sig mer som en hatt. Huvud, skärmmaterial och profil väljs var för sig, och det är där varje lampas karaktär uppstår.

Att läsa kombinationerna

Eftersom huvudet är litet och skärmen stor är det skärmen som sätter stämningen, medan huvudet verkar som ett smycke högst upp. Några kombinationer visar hur långt systemet räcker.

Skärmens material påverkar både ljuset och uttrycket. Vitt opalglas sprider ljuset genom hela ytan, så att lampan lyser som ett föremål i sig. Tyg, med sitt vita innerskikt, riktar mer av ljuset nedåt och håller skärmens utsida lugnare. Grått kristallglas är det mest stämningsfulla av de tre: det tonar ljuset och låter klockans form framträda som en mörk siluett när rummet är ljust.

Valet av metall är mer subtilt men spelar roll över tid. Mässing och koppar är båda massiva och lackade, så de behåller sin färg, och de fångar upp reflexer från skärmen under dem. Antracitgrå är rätt val om du vill att huvudet ska försvinna och låta skärmen tala.

En lampa eller en grupp

Bell Light är tänkt att blandas. En lös grupp om tre eller fyra ovanför ett matbord, i ett trapphus eller över en köksbänk bygger en ateljéliknande komposition av en och samma formgivning, och det är det modulära systemet som gör att det fungerar. Håll ett element konstant och variera resten: till exempel samma mässingshuvud över en skärm i vitt opalglas, en grå glasskärm och en grön tygskärm, eller ett skärmmaterial i båda profilerna. Den gemensamma cylindern håller ihop gruppen, hur olika skärmarna än är.

Det hjälper också att variera upphängningshöjden. Hänger pendlarna på olika höjd kan de bredare skärmarna på Ø45 cm och de högre på Ø32 cm överlappa visuellt utan att tränga varandra. Sladden på 4 m ger gott om frihet att ställa in höjderna.

En enda pendel är lika användbar. Lågt upphängd bredvid sängen ersätter en Bell Light en bordslampa och frigör nattduksbordet helt, en verklig vinst i en liten lägenhet. Här är en tygskärm ofta det skonsammare valet, eftersom den håller ljuset riktat och bländningen nere i ögonhöjd. Ovanför ett litet runt bord ger en klocka i opalglas ett mjukt, centralt sken som når hela rummet.

Att leva med den och välja rätt

Utgå från rummet snarare än katalogen. Är taket lågt, eller hänger pendeln över ett bord där människor sitter, sprider den flackare profilen på Ø45 cm ljuset brett utan att hänga för långt ner i synfältet. Hänger lampan i ett trapphus, en hall eller bredvid sängen är den djupare klockan på Ø32 cm mer kompakt sedd uppifrån och omsluter ljuskällan mer.

Bestäm sedan vad skärmen ska göra. Opalglas om lampan ska lysa som en skulptur; tyg om du vill ha ett lugnare, mer riktat ljus; grått kristallglas för stämning och en tydlig siluett. Välj till sist huvudet efter de metaller som redan finns i rummet: mässing till varma träslag och andra beslag i mässing, koppar för en något rödare värme, antracitgrå för en svalare, mer grafisk inredning.

Modulariteten ger också lampan ett längre liv i ett och samma hem. Skärmar och huvuden kan kombineras om, så att en pendel köpt till sovrummet kan flytta till matsalen med en annan skärm, och en enda lampa senare kan växa till en grupp som fortfarande hör ihop.

Om du tycker om Herkners sätt att få ett material att likna ett annat är Plissée Pendant Lamp det naturliga sällskapet: en munblåst skärm i opalglas med plisserad yta som vid första anblick ser ut som papper. Var den gör sig bäst har vi tittat på i Plissée Pendant vs Floor Lamp. Vill du jämföra Bell Light med andra former och tillverkare, se hela kollektionen med pendellampor.